Store Satan

Ett tag trodde jag att det äckligaste som fanns var TV4. Det visar sig sedan en tid tillbaka att TV4 bara är det näst äckligaste som finns. Trots deras chefs vidriga utspel om SVT och public service. Det äckligaste som finns är nämligen DNs söndagsbilaga. Jag hoppas att det inte finns något som kan peta ner den från förstaplatsen, för fan vet vad det hade varit för någon supervidrighet som då hade tagit sig upp till toppen.

Klockan är 21.47 och jag är trött som om jag vore född på 1300-talet. Men jag verkar hur som helst ha lyckas skaka fram ett bra ställe att jobba på i sommar. I Lund, på Klostergården. Nära och bra och inte något ställe utanför Yttre Ringvägen i Malmö, mellan Staffanstorp och Helvetet.

Känns rätt *pepp* att det löst sig med jobb under sommaren, och vad det verkar någorlunda bra under hösten. Börjar tycka att det är dags att sluta skolan nu eftersom jag märker att jag börjat drabbas av någon slags trotsålderstrots direkt det är något vi faktiskt måste läsa speciellt till skolan. Varför blir det alltid så? Experter på 26-åringspedagogik får gärna höra av sig.

Klagelseutrop nr 1

"DET-ÄR-SÅ-FINT-PÅ-VÅREN-I-SKÅNE-DET-ÄR-ALLDELES-FANTASTISKT-VAD-FINT-DET-ÄR-DU-SKULLE-BARA-VETA-VAD-FINT-DET-ÄR-PÅ-VÅREN-I-SKÅNE"-VÅRJÄVUL, VAR I HELVETE ÄR DU?!

Ett till likt bär!

och den här, igen!

Sluta tjata

Snälla Dagens Nyheter, det räcker nu. Sluta skriv så eländigt mycket om Olof Lagercrantz nu.

Husmoderstips!

Om man ska göra en gryta med bönor och tomat (krossat på bruk typ) så är det bra att ha i kanel, speciellt om man har i rödlök och ska äta ris till. Lite kanel bara. Inte så att det blir bullsmak på det.

Grannjävul/ Hem & Hyra

Jag kan ha skrivit om det tidigare, kommer inte ihåg. Hur som helst så bor det en riktig gris till granne ovanför mig. Alltså i ett likadant rum som mitt och bara några meter ovanför mitt huvud. Den där grisen gillar att spela dator. Han verkar vara en av Sveriges tre sämsta datorspelare. Han skriker på en riktigt irriterande skånska mest hela tiden. Han brukar skrika saker som "Fan va tråkigt!" "Men vad fan gör du?!" "Tre gånger i rad?!" Jag är lite nyfiken på hur han ser ut. Jag får för mig att han är en rätt ovårdad metalkille som har helsvarta kläder och skinande vita joggingskor. Ibland kanske han har hatt. Eller så har han klövar och horn i pannan.

Elefantkyss

Min pappa säger att den heter så, elefantkyss alltså. De flesta andra skulle nog säga att det heter vaskrensare eller något i den stilen. Hur som helst så är det det bästa verktyget jag någonsin köpt. Bara tanken på att aldrig mer behöva öppna ett enda äckligt vattenlås i ett handfat i hela mitt liv gör mig salig. Här får ni en bild på den:

Lika som bär!

Den här irriterande snubben:




och

Den här:

"Ja, en norrbagge sa det"

Jag mötte tanten från Krejzy-inlägget idag. Nu var det inte på någon buss utan på City Gross. Nu var hon inte alls otrevlig (kanske för att hon hade köpt ett sexpack tvååttor den här gången och inte någon plastblomma). Hon var riktigt trevlig! Hon stod bakom mig i kön till tobaks- och spelkassan och sa "Jag ska laga mat, jag behöver vitaminer" samtidigt som hon packade ner tvååttorna i sin axelremsväska. När vi båda var framme vid disken såg hon en bild på Olof Palme på Sydsvenskans förstasida och sa "Jag vet vem som mörade honom, det var en polis" "Jaha, en polis?" svarade jag. "Ja, en norrbagge sa det". Norrbaggen skulle tydligen ha varit chef för något inom FN eller så. "Inte en svensk polis utan CIA" sa hon, och ja, det låter väl lika troligtsom - och om inte mer troligt än - att Christer Petterson skulle ha gjort det. Hon har många sidor den där tanten, och verkar ha rätt kort minne. Bra kombination, borgar för överraskningar!

Omröstning!

Var ser NI mig om 5 till 10 år?

Här är alternativen:

1. Jag lever tillsammans med någon som äter.

2. Jag äter lever tillsammans med någon.

3. Jag lever i Thailand och anser att jag gör det "tillsammans med det thailändska folket", mejlar hem recept på bananpannkakor och tycker att det är en efterrätt som passar utmärkt till midsommarbuffén.

4. Jag äter något som lever tillsammans med någon som lever tillsammans med det thailändska folket och som mejlar hem receptet på bananpannkakorna.

5. Jag mejlar runt receptet men lever i Sverige.

6. Jag har lärt mig hygglig danska, lever i Köpenhamn men anser att jag väl egentligen bor i hela Öresundsregionen.

7. Jag har lärt mig hygglig danska, bor i Köpenhamn och anser att hela Öresundsregionen är väldigt levande.

8. Jag har läst många böcker av Deepak Chopra, håller kurser i hans teorier och försöker leva som jag lär.

9. Jag är lärare och säger ofta åt mina elever "För 10 år sedan, då levde jag verkligen livet".

10. Jag levererar något till någon, denne någon visar sig tycka om bananpannkakor och vill bjuda mig på en. Jag svarar att jag föredrar färska bananer eftersom tillagad banan blir något kvalmig och sötfadd i smaken.

Varsågoda att rösta!

"Var ser du dig själv om fem till tio år?"

Vad svarar man på det? Jag svarade något fjesigt och konfunderat och sa att det lät som en anställningsintervju. Borde kanske ha svarat att jag ser mig själv död, liggande upp och ner på en pubtoalett eller läderkung. Får komma ihåg det till nästa gång jag får frågan.

"Har du legitimation?"

Herregud! Ser jag ut att vara 17?! Det är andra gången jag blir leggad på Icas post och snusställe. Vad är up med det egentligen? Blir jag leggad eftersom jag är den enda under 55 i kön, och blir bedömd som den där snorgärsen som inte lämnar in någon tipsrad?

Bästa telefonkommun: Gällivare!

Vill bara säga att Gällivare vinner priset som bästa telefonkommun. Det är alltså den bästa kommunen man kan ha med att göra när man ringer och fråga snåriga frågor om vem som kan tänkas ha varit enhetschef eller handläggarassistent på den där våningen på demensavdelningen på Gällivare sjukhus under sommaren 2007.

Krejsy på 4ans buss

När jag latåkte buss från stan tidigare idag satt jag näst längst bak, jag är ju inte hur cool som helst och kan alltså inte sitta kingen (i mitten längst bak i bussen) bara sådär, jag vet min plats. Tanten som satt kingen var den där märkliga gråhåriga och gamla tanten som mest går runt och pratar för sig själv på en blandning av skånska och mer eller mindre renodlat rossel. Precis innan min hållplats sa hon något för sig själv men det hon sa för sig själv sa hon väldigt högt. Jag tittade bak för att se om hon ville mig något men hon verkade absolut inte vilja bli störd där hon satt med en stor plastblomma med lång stjälk som hon visat upp för mig och de andra som väntade på bussen på Botulfsplatsen några minuter tidigare. Hon märkte väl att jag vände mig om, för det gick inte att undgå att hennes svada var riktad mot mig. Det enda jag uppfattade av det hon sa var "Dra åt helvete med dig!". Det är alltså andra gången inom loppet av ett drygt halvår som något av Lunds original svurit åt mig. Jag som knappt ens lämnar Väster.

Datorfrontsuppdatering

Jag tackar Gud för att han skapat Dropbox eftersom just Dropbox nog är min enda vän i de här lämna-in-datorn-för-en-ytlig-spricka-och-få-tillbaka-den-fin-och-snygg-men-död-som-ett-lik- tider. Hos supporten var de väldigt oroliga, för att inte säga uppbragta och hade aldrig varit med om något liknande. De skulle dessutom prioritera min dator högt. Det är väl både bra och dåligt antar jag. Läskigt att de inte har en aning om vad som hänt och att den kommer från servicen i sämre skick än när jag lämnade in den och bra eftersom de verkar tycka att det brinner i knutarna.

Åter till Dropbox. Jag kommer alltså åt alla wordfilerna i sina senaste uppdaterade versioner via Dropboxen på Davids dator. Tur det. Idag håller jag på med att skriva klart finlandstexten, som mes ser ut som medeltidssvenska.
Som t.ex: "Bilbingo", som i texten stavas "Phiilphinkko". Och "Plötsligt" som stavas "plöötslikkht".

Nattugglar/pundar

Jag är inte trött på kvällarna, det är ett jävla elände eftersom jag inte är pigg på morgnarna. Imorgon ska borde jag alltså kliva upp i svinottan oavsett hur lite jag sovit inatt. Vad i helvete hände med hurtbulledisciplinen egentligen? Tiderna skvallrar mer om Honolulu Baby- och Hula Hula- mentalitet trots att det ska vara Boot Camp, eller iaf sömn på nätterna och inte grubbelblinkande.

Fleskuperseelämä #2

Kom hem ytterligt glad i hågen med datorn, hela skärmen verkar vara bytt. Tjo och tjim alltså. Ända tills jag startar den och märker att skärmen verkar dö istället för att logga in mig i operativsystemet. Blir alltså att ringa dem direkt de öppnar imorgon och förklara för dem att datorn fungerade felfritt (sånär som på de små sprickrona vid gångjärnet) en halvtimme innan jag lämnade in den hos supporten och alltså inte funkar alls nu när jag fått tillbaka den. Det borde vara något som inte är ikopplat i skärmen. Ett jävla elände är det iaf. Hoppas att de åtgärdar fel som de själv helt uppenbarligen gjort snabbade än vanliga produktionsfel. Perkelin piron herra eksperrtinn!

Olles steg mot Det Seriösa

Idag är det sista dagen att anmäla sig till Högskoleprovet, Högskoleprovet av den gamla sorten. Redan till hösten blir allt värre - mer matematik, mindre ordförståelse. Jag ränker givetvis inte med att spika provet nu, men har tänkt plugga som satan själv till det, främst på matte- och statistikdelarna.

Dessutom ska jag på min andra studievägledning idag. Och hämta datorn. Förra veckan ringde någon från supporten och inledde samtalet med att säga "Ja hej, det var från supporten, det är hårddisken som är trasig". Jag svarade "Nää, det kan det inte vara, jag lämnade ju in datorn för sprickor i höljet." "Nä, det är hårddisken... eller vänta... Jaha! Olle, ja oj förlåt, jag ringde fel kund, hade fel bild uppe här, nu ser jag förlåt!" och så la han på. Hopp och förtvivlan huller om buller inom 30 sekunder alltså.

Fleskuperseelämä

Uppdatering på MKV-fronten:

Nu har jag fått en tid hos MKV-sudievägledaren, hon kan säkert svara på alla mina miljontals frågor som mest handlar om yrken man kan skaffa sig efter utbildningen. Är man dömd att jobba som något som låter kul i teorin men i praktiken handlar om att kräma iväg hamburgare eller skapa behov som inte finns hos folk som inte behöver fler behov. Ungefär det ska jag fråga "Finns det något jag kan stå ut med rent yrkesmässigt? Eller handlar utbildningen om göra folk redo inför att jobba för Store Satan?" kommer min fråga låta ungefär.

I övrigt så skriver jag en text till Ordkonst och deras temanummer om Finland. Det går bra. Den innehåller bl.a svenska skrivet som finska, finska skrivet som svenska, blandningar av båda språken skrivet på en blandning av båda språken och skeptiska inställningar gentemot Sveriges fortsatta framgångar i ländskidåkning.
Jag vet inte alls om den kommer bli antagen. Om inte så ska jag rådfråga min mormor om hur man formulerar svavelosande tornedalsfinska utskällningar.

Jag fick feeling.

Nu har jag blivit studievägledd. Det var gymnasiefeeling men på ett bra sätt. Nu såhär efter att jag blivit studievägledd en gång så märker jag att jag måste bli ännu mer studievägledd men av studievägledarna på institutionerna. Kanske t.o.m en institution i Helsingborg. Arma värld. Men iaf först den kommunikationsinstitutionen som finns här i Lund. Det verkade finnas en bra utbildning i Örebro. Men Örebro? En bra i Göteborg. Och de här i Skåne då. Jävla skitval.

Sura Lund, på fel sida om spåren.

Idag har jag upplevt det genuint drygsura Lund. Jag lämnade in min dator på servicestället och behandlades väldigt styvmoderligt av en dryg kille i hipstermustasch. Han var dryg på det där sättet som folk i ens egen ålder kan vara, orkade liksom knappt svara på mina frågor och pratade på ett extremt blasérat sätt. I ett försök att vara trevlig så sa jag något om att "ja, jag ringde tidigare och fick svar att han som sköter servicen har varit sjuk, ja att det är därför det tar så lång tid blablabla" liksom lite i förbifarten liksom för att förklara att jag förstår varför det tar lång tid och fick ett udraget "mmmmmmmh, ja... ... han är... väldigt duktig... men... det... hjälper ju inte... när... han... är sjuk" som den där snubben uttalade som om han sa sina sista ord på sin dödsbädd och hade oturen att vara omgiven av för honom TOTALT ointressanta människor.

Det andra drygsura hände på den libanesiska affären. Téförpackningen som jag skulle köpa hade ingen prislapp (jag kollade på varenda förpackning av tésorten bara för att försöka hitta en där priset stod utskrivet för att undvika bängel) och kvinnan i kassan suckade oerhört djupt efter att hon upptäckt att hon inte kunde hitta någon prisuppgift, såg på mig med en blick som blick som bara kommuicerade "jag hatar dig för att du köper något som vi inte har en prislapp på, kunde du inte ha ändrat dig och köpt något annat, du ska vara satans glad över att ens få komma in i den här affären din jävla jävel" och sa "det blir 35kr".

Ikväll åker jag till Göteborg, där kanske folk är sådär genuint trevliga och spårvagnskäcka som man hört så mycket om. Så här:

Kultingar i Afrika

Inatt drömde jag att jag var i Etiopien, i flera olika delar av landet. När jag landade med planet så verkade jag inte vara på flygplatsen i Addis Abeba utan mitt ute i en riktigt eländig öken om var full av svältande barn och snustorra kadaver. Barnen grät, kadavren låg utspridda. Resan arrangerades av någon slags svensk turistgrupp och de flesta ställen vi var på (restauranger och så) var fulla av vita västerlänningar och en och annan etiopier. Vi vallades mellan restaurangerna och röda små stugor med vita knutar. Inte en enda äkta etiopisk hydda fanns någonstans. Jag kände mig rätt blåst på konfekten. Mest blåst kände jag mig när jag fick i uppdrag att vakta en grupp griskultingar när de andra svenskarna var ute på någon utflykt. Jag motionerade grisarna och sprang med dem runt en av de röda stugorna, grisarna sprang på träspångar över små bäckar och upp på trappan och in i huset. Det var såklart rätt roligt men inte riktigt vad jag hade väntat mig. Jaga grisar kan man ju göra i Småland, tänkte jag.

Surar loss

Jag sitter här och tjursurar såhär på lördagseftermiddagen. Varför vet jag inte. Kanske för att jag är lite hungrig och inte vill laga mat. Ska nog bota tjurandet med en surgubbvila.

Svängig bit

Här kommer en svängig låt, såhär mitt på kvällskvisten och långt efter senate blogginlägget. Jag tar inte något ansvar för texten, bara för groovandet och för stråkgrejerna och körerna och för att det är en riktigt, riktigt bra låt.

Gymnasiefeeling

Imorgon ska jag ringa till Lunds Universitet och boka tid med en studievägledare. Förhoppningsvis har någon tid att leda mig på fredag, eller tidigare.

Senast jag var hos en studievägledare var på gymnasiet, jag minns inte vad de tyckte att jag skulle göra. Hoppas att vägledarna på universitetet vet. Eller alltså nu har jag ju faktiskt rätt så konkreta frågor som egentligen bara handlar om utbildning. Och jobb. Jag tror att studievägledare gillar rätt så konkreta frågor.

Grattis

För lite mer än 20 minuter sedan slutade jag fylla år. Det var en både enormt tråkig och rolig födelsedag. Tråkig eftersom att jag tillbringade hela förmiddagen, dagen och en bit in på förkvällen på flygplatser, på flyg och på flygbussar omgiven av folk som antagligen röstat fram den sittande regeringen. Det var helt enkelt olidligt. Förutom det vettiga samtalet med en trevlig kirunabo som jobbade på LKAB. Sedan blev det roligt igen, när jag kom hem till lägenheten. Bra och kul start på 2011. Resten av året måste jag väl bara intala mig att livet inte slutar när man fyllt 26. Och att det är för tidigt att pensionsspara. Eller är det det?!